måndag 21 november 2011

I mörkret eller ljuset hos mig...


Nu är det dags.
Nu kan jag med gott samvete tända några av mina slingor.
Jag tycker om dem.
Jag samlar på dem, har jag förstått...
Jag är helt beroende av dem...
Fast,
 det kunde ju ha varit värre!
Jag kunde till ex. ha samlat på resväskor, bilar, traktorer, män...
Egentligen är det ju inte såå farligt med mitt slingberoende.
Jag menar de är ju så små, även om de är många...

Slingan på bilden är en av mina favoriter,
inköpt i Linköping för många år sedan.
Den har vita luddiga stjärnor och är lång och vacker.
Jag håller både andan och tummarna
 varje gång jag ska tända den inför adventtiden.
Tänk om den, ve och fasa, inte skulle lysa...

Shine on!
Agneta








2 kommentarer:

lisashus sa...

Visst är det härligt med läckra ljusslingor! Jag är också en sån som gillar slingor, men får allt hålla i mej lite i nya huset.
Jag hade det lite svårt idag när jag var på Rusta - stod och höll i en som nästan trillade ner i korgen.....men - nä, nu får det vara nog, har ju redan flera stycken, men de är ju så stämningfulla just denhär mörka och trista årstiden!
Det ser fint ut med din slinga!
Kram
Lisa

Vårt röda hus sa...

Slingor är beroendeframkallande. Jag kämpar emot varje år! Fast nu har jag två nya på verandan iallafall:)
Jag ser lite av en tavla där brevid ditt ljushus... så fin!

Må gott!
Kram Eva-Mari